Bokförslag:
Nedan är förslag på etiskt spännande böcker och artiklar som ETOS styrelsemedlemmar rekommenderar.
Människan är den enda varelsen som tar sitt eget liv – det är en vanligare dödsorsak än krig och mord tillsammans.
Sverige var först i världen med att införa en nollvision för suicid, men har ett brett folkligt stöd för dödshjälp. Vem har rätt att dö och vad kan vi lära oss av att självmord existerar? Kan vi bättre förstå livet, med all dess skönhet och bräcklighet, genom att ställa det mot det obehagligaste? Samtidigt beskrivs det hoppfulla – hur människan finner sin livslust, sin känsla av meningsfullhet.
För vad är egentligen ett liv värt att leva?
Eva har samlat berättelser och intervjuer om döende och dödshjälp under fem års tid – en sorts existentiell resa med en saknad farmor som fiktivt sällskap. ”Om jag vore en hund” berör frågor som hur vi lever våra liv och hur vi avslutar dem. Det är en livsbejakande reportagebok om döden
Artikelförslag:
Det finns i dagsläget inte tydliga riktlinjer för hur vi bör avbryter livsuppehållande behandling på IVA. Den här artikeln i Läkartidningen visar att läkarna gör väldigt olika i praktiken, även i identiska fall. Skillnaderna gäller t.ex. när och hur man stänger av respiratorn, avslutar läkemedel och dropp. Erfarenhet och vana hos läkaren påverkar beslutet, och variationen kan skapa stress och osäkerhet i vårdteamet. Ibland förlängs dödsprocessen.
Etiska utmaningar är vanliga inom vården. Strokevården har på senare år blivit mycket mer av en akut specialitet. Resurserna räcker inte alltid, man måste prioritera.
-Ska den redan inlagde 80-årige mannen med akut konfusion till följd av stroke flyttas ut så att den 55-åriga kvinnan med TIA och hög risk att drabbas av manifest stroke får plats för snabbutredning och behandling?
Författarna till denna läkartidningsartikel går igenom läget och sammanfattar: Prognosen är ofta oklar tidigt efter strokeinsjuknandet. Det är angeläget med rådrum innan behandlingsbegränsningar som »Ej HLR« ordineras. För vissa patienter som redan vårdas i hemmet eller särskilt boende när de får stroke är det mest ändamålsenligt att de inte överförs till sjukhus, något som förutsätter planering, tillräcklig kompetens för akut bedömning och fortsatt vård.
Det är inte etiskt försvarbart att icke ändamålsenlig behandling fortsätter under livets sista dagar.
Extern länk till artikeln i Läkartidningen
En aktuell artikel i ICM beskriver hur läkare hanterar konflikter med familjer kring beslut om att avstå eller avsluta livsuppehållande vård. Samtal mellan sjukvårdspersonal och familjer till 36 svårt sjuka patienter på ett sjukhus i Amsterdam spelades in och analyserades.
Fyra faktorer verkade komplicera hanteringen av ofta förekommande team-familjekonflikter inom neonatal, pediatrisk och vuxen intensivvård: diagnostisk och prognostisk osäkerhet, familjers begränsade hälsokunskap, familjers starka negativa känslor och familjers känsla av ansvar.
Medan läkare huvudsakligen använde förmedling av medicinska fakta och förklaringar för att lösa dessa konflikter, verkade empatiska strategier vara mer effektiva, särskilt om konflikter dröjer kvar.
