Dear colleagues,

Anxiety is referred by most patients as the worst aspect of the peri-operative period, and might both increase postoperative pain and decrease patient satisfaction. Formal anxiety evaluation is not part of standard pre-anaesthetic assessments, but many anaesthesiologists routinely prescribe anxiolytic premedication. Benzodiazepines have been widely used in the past but novel strategies may now replace Midazolam as the prime choice. Local practices seem to vary, however current data about this practice in Europe is unknown.

Our main objective is to clarify the actual standard of care concerning anxiolytic and sedative premedication in Europe. From here, issues about patient safety and European recommendations might arise.

We invite you to complete an anonymous survey about your current practice, which will take less than 15 minutes.

Thank you in advance for your precious time!

CLICK HERE TO TAKE THE SURVEY

On behalf of Dr Caroline Dahlem
caroline.dahlem@gmail.com
Anesthesiologist at Centro Hospitalar Entre Douro e Vouga

SFAI har återigen haft möte med Socialstyrelsen om SK-kurser, det vill säga kurser för ST som helt finansieras av statliga medel via Socialstyrelsen. Bakgrunden är att inga kursgivare inom vår specialitet har gjort avrop för att arrangera SK-kurs de senaste åren.
Flera kursgivare som arrangerar kurser för ST-läkare inom anestesi och intensivvård har angivit som skäl att det är en byråkratisk process att göra avrop, att man inte med säkerhet kan veta att man får avropet för kursen och att kursbudgeten är för stram.
SK-kurser upphandlas inom LOU (Lagen om offentlig upphandling) vilket innebär att den kursgivare som gör avrop med lägst budget får uppdraget. Socialstyrelsen erbjuder en högre ersättning för kurser med teknisk avancerad utrustning, men även den ersättningen har ansetts vara för låg i förhållande till kostnaden för kursen. Inom det ramavtal som gäller för SK-kurser finns inte möjlighet att ge utrymme för andra personalkategorier än ST-läkare, vilket försvårar för kurser inom simulering. Socialstyrelsen upphandlar inte kurser för A- och B-delmål utan endast för C-delmål. Däremot kan kurser inom specialitetsspecifika delmål även täcka A- och B-delmål.
SFAI har angivit flera kursområden för avrop år 2023, men inför 2024 kommer endast ett kursområde att anges. SFAI kommer att ha fortsatt dialog med Socialstyrelsen om SK-kurser.

Om någon vill anordna SK-kurs år 2024 maila före 30/11 till anders.silfver@rvn.se
Om du har andra frågor om detta så maila gärna kvast@sfai.se

Malign hypertermi (MH) känslighet är ett ovanligt ärftligt tillstånd där vissa anestesimedel kan utlösa en exploderande ökning i ämnesomsättningen. Utlösande medel är; potenta inhalationsanestetika och/eller suxameton.

Om en MH reaktion uppträder är behandling omedelbart utsättande av utlösande medel, tillförsel av dantrolen och symptomatisk behandling.

För den med diagnostiserade eller misstänkt MH känslighet är det mycket viktigt att inte bli sövda med utlösande medel.

Diagnostiken av MH känslighet sker i Lund där det det natinella MH registret finns.

Styrelsen vill uppmärksamma om förekomsten av bedrägerimail. Dessa ser ut att komma från någon inom styrelsen eller föreningen eller viktiga externa organisationer (t ex SSAI) med önskemål om utbetalning eller att uppge särskild information. Exempelvis kan det se ut som om ordföranden ber kassören att betala ut en viss summa till ett särskilt konto.

Kontrollera ALLTID avsändarens mailadress (som då inte är korrekt) och kontrollera givetvis alltid med den som ser ut att begära utbetalning eller dylikt om det stämmer.

Vi vill även informera om att polisanmälan nyligen har gjorts under SFAI:s organisationsnummer med anledning av ett sådant bedrägeriförsök.

This survey, initiated in the ESICM  INF Section, has been endorsed by ESICM.

The primary objective is to describe the diagnostic approach to severe pneumonias (pneumonia requiring management in ICU), comparing and contrasting community acquired (CAP), hospital-acquired (HAP) and ventilator-associated pneumonia (VAP);

The secondary objectives include the assessment  of the availability and use of invasive vs non-invasive diagnostic techniques in CAP, HAP and VAP;

The assessment of the relationship between clinical seniority and clinical speciality and self-rated confidence in diagnostic bronchoscopy.

And the assessment of the availability and use of multiplex respiratory PCR tests for diagnosis of pneumonia.

English – https://www.surveymonkey.co.uk/r/83RH97S?lang=en
German- https://www.surveymonkey.co.uk/r/83RH97S?lang=de
Spanish- https://www.surveymonkey.co.uk/r/83RH97S?lang=es
French- https://www.surveymonkey.co.uk/r/83RH97S?lang=fr
Portuguese – https://www.surveymonkey.co.uk/r/83RH97S?lang=pt
Turkish- https://www.surveymonkey.co.uk/r/83RH97S?lang=tr
Greek- https://www.surveymonkey.co.uk/r/83RH97S?lang=el
Arabic- https://www.surveymonkey.co.uk/r/83RH97S?lang=ar
Chinese- https://www.surveymonkey.co.uk/r/83RH97S?lang=zh-tw

Forskning inom obstetrik har sedan 70 talet, och i synnerhet efter Archie Cochrane’s ökända utdelning av wooden spoon award (1979), med viss framgång fokuserat på att förbättra och kvalitetssäkra vården genom evidens och standardisering [1]. Över tid, har förlossningsvården dock blivit mer komplex [2, 3] vilket kan speglas i den variation av interventioner och förlossningsutfall som fortfarande ses i Sverige [4]. Gabriel Raoust arbetar som överläkare på kvinnokliniken i Ystad och är doktorand vid Lunds universitet. I sitt avhandlingsprojekt försöker han belysa hur förlossningspersonalen hanterar denna ökade komplexitet genom att fokusera på akuta förlossningssituationer. Första delstudien visade hur olika faktorer, utöver behandlingsrekommendationer, samspelar när läkare fattar beslut, och hur läkare anammar olika beslutsstilar [5] (https://www.lu.se/artikel/studie-belyser-det-akuta-beslutsfattandet-inom-forlossningsvarden). Andra delstudien visade att obstetriker och gynekologer har en specifik personlighetsprofil och hur olika beslutsstilar korrelerar till personlighet, yrkeserfarenhet och kön (https://doi.org/10.21203/rs.3.rs-1438545/v1).

Hans nya delstudie syftar till att undersöka skillnader i hur svensk sjukvårdspersonal som arbetar med akut förlossningsvård (barnmorskor, obstetriker/gynekologer och narkosläkare) uppfattar en komplicerad förlossning. Denna enkätstudie är ett samarbete mellan Lunds universitets medicinska fakultet och psykologiska institution.

Vår vision är att studiens resultat skall ge en bättre förståelse för vilka socialpsykologiska faktorer som har betydelse i akuta förlossningssituationer och hur olika professioner upplever dessa. I förlängningen kan studiens resultat bidra till ökad patientsäkerheten, genom en ökad förståelse för professionernas olika perspektiv och en optimerad kommunikation inom vårdteamet.

Är du narkosläkare och verksam vid akuta förlossningssituationer ber vi dig att gå in på länken eller via QR-koden nedan och svara på frågeformuläret (det tar ca 5-10 min). Studien har etiskt godkännande. Ditt samtycke registreras när du trycker på ‘skicka’ (“submit”) i slutet av frågeformuläret. Dina svar är helt anonyma och kan inte återkopplas till varken Dig eller Din klinik.

Obs! En liten förvarning innan du börjar, låt dig inte skrämmas av hur vissa frågor är formulerade. Vi använder oss av validerade standardiserade socialpsykologiska mätinstrument gjorda för att kunna appliceras i olika sammanhang. Försök gärna att besvara alla frågor.

Länk:

https://forms.gle/AMF5DeavvhjrQkAX7

QR-kod:

Referenser:

1. King JF. A short history of evidence-based obstetric care. Best Pract Res Clin Obstet Gynaecol. 2005;19(1):3-14.
2. Bergström J, Dekker S, Nyce JM, Amer-Wåhlin I. The social process of escalation: a promising focus for crisis management research. BMC Health Serv Res. 2012;12:161.
3. Lankshear G, Ettorre E, Mason D. Decision-making, uncertainty and risk: exploring the complexity of work processes in NHS delivery suites. Health Risk Soc. 2005;7(4):361-77.
4. Mesterton J, Lindgren P, Ekenberg Abreu A, Ladfors L, Lilja M, Saltvedt S, et al. Case mix adjustment of health outcomes, resource use and process indicators in childbirth care: a register-based study. BMC Pregnancy and Childbirth. 2016;16(1).
5. Raoust GM, Bergstrom J, Bolin M, Hansson SR. Decision-making during obstetric emergencies: A narrative approach. PLoS ONE. 2022;17(1):21.

Under det senaste året har SFAI:s fokusområden varit fortbildning, arbetsmiljö, akademi och forskning samt IVA-platsbristen. Vilka ämnen och fokusområden vill du att SFAI ska arbeta med under kommande år?

Maila styrelsen@sfai.se!