Denna studie redovisar 30-dagars mortalitet och riskfaktorer för dödlighet hos intensivvårdskrävande COVID-19- patienter under de första två månaderna av pandemin i Sverige. Det är den enda publicerade studien hittills som redovisar nationell data för intensivvårdsbehandlade patienter med COVID-19 och med uppföljning efter utskrivning från IVA. Studien omfattar 1563 patienter med en 30-dagars mortalitet på 26,7 %, där de flesta avlider på intensivvårdsavdelning. Mortaliteten i Sverige var mycket lägre än i tidigare publicerade studier från andra länder, förutom Kanada. Mortaliteten verkar drivna av faktorer såsom ålder, SAPS-III score och graden av respiratorisk svikt. Tidigare kronisk lungsjukdom, men inte andra komorbiditeter, var viktig prediktiv faktor, liksom förekomsten av akut njursvikt.

I tidigare studier har uppföljningen varit kortare och många patienter varit kvar i intensivvård vilket har givit falskt låga mortalitetssiffror, dessa siffror börjar nu revideras upp. Våra resultat är ett kvitto för bra svensk intensivvård under en mycket ansträngd period. Vi har mycket snabbt kunna hantera ett stort inflöde av patienter, nästan 1900 patienter på två månader. SIR gör ett fantastiskt bra jobb, det var 100 % uppföljning på alla patienter. Vi behöver dock bli bättre på att rapportera komplikationer såsom myokardskada och AKI.

Artikeln är publicerad som en pre-print och är just nu under peer-review. https://www.medrxiv.org/content/10.1101/2020.08.06.20169599v1

UNITE-COVID is an observational, multicenter, international point prevalence study that will provide answers to the following questions from a global perspective:

• What is the burden of COVID-19 in ICUs around the world?
• How are patients with COVID-19 now managed around the world?
• What are the outcomes of ICU patients with COVID-19?
• What is the incidence of specific patterns such as respiratory phenotypes, AKI, infectious complications, thromboembolic events (venous and arterial), neurological complications and cardiac complications

Why?
COVID-19 is arguably the biggest challenge critical care medicine has been confronted with since its conception. Critical care services around the world are flooded by patients presenting with severe respiratory failure who require prolonged treatment in the ICU. Despite the support provided, outcomes are poor, particularly in ventilated patients.

Many unanswered questions remain regarding the pathophysiology of COVID-19, particularly in severely ill patients. No evidence-based treatment is currently available, yet different often experimental therapies are administered to patients.

As experience grows, new phenotypes are recognized, and unreported complications are observed in the most severely ill patients. Although many registries are currently including patients, few of them focus on ICU patients and their specific treatments and newly observed complications and challenges.

Although the pandemic may appear on its return in many countries that are now easing the restrictions that were put in place to limit the spread of the disease, it can be expected that COVID-19 will be a continued challenge in ICUs globally until a safe and effective vaccine is found. Efforts to study the disease should continue in order to advance our understanding of the disease as well as improve treatment options.

Design
This is a multicenter, international, anonymized point prevalence study.

Patients who were present in the ICU on the day between February 15th and June 15th 2020 with the highest number of COVID-19 patients in the unit. Data can be entered in the database until  August 2020. Retrospective data collection and entry is allowed.

Subjects believed to fulfill all eligibility criteria, and none of the exclusion criteria, detailed in the relevant section of this protocol, will be included in the study.

Data will be entered in the database anonymously.

Data will consist of two core elements: Center data (to be completed once) and Patient data

For different domains with specific, highly relevant and un(der)explored ICU research questions, a focused data set is to be completed. These domains include:

Respiratory (group lead: Giacomo Grasselli)
Coagulation and thrombo-embolic events (group lead: Andrea Liviano)
Infectious complications (group lead Andy Conway Morris)
Rehabilitation (group lead Stefan Schaller)
Renal  (group lead Marlies Ostermann)

We will collect data in all countries, academic and non-academic ICUs, and on heterogeneous populations of critically ill patients.

Patient Population: Critically ill patients diagnosed with COVID-19 present in the ICU or any other area in the hospital under the care of  the critical care team on the day between February 15 and June 15th, 2020 with the highest number of COVID-19 patients in the unit.

When?
Select the day between February 15th and June 15th, 2020 with the highest number of criticaly-ill Covid-19 patients in the unit or in any other area in the hospital under the care of  the critical care team

Study duration: 1 day (with 60 day follow up)

What data is required?
Inclusion criteria: For inclusion in the study, subjects must fulfill all of the following criteria:

Age 18 or older

Patient is present in an ICU or any other area in the hospital under the care of the critical care team on the day between February 15th and June 15th 2020 with the highest number of COVID-19 patients in the unit. The exact date can be decided by the local investigator.

COVID-19 confirmed diagnosis through PCR or equivalent diagnostic technique.

Exclusion criteria: Any of the following is regarded as a criterion for exclusion from the study:

SARS-CoV2 positive without COVID-19.

Data Collection:

For each participating center we will collect center data as detailed in CenterData CRF.

Data will be recorded regarding current nurse/patient ratio, MD/patient ratio,number of beds, 24h intensivist staffing, and hospital type, as well as resources available and capacity.

This will be completed only once per center. Data entry will be facilitated by an electronic Case Report Form (eCRF). No patient identifying information will be collected.

Do I need IRB approval?
Where required by local legislation or regulation, the study protocol will be submitted to the local ethics committee for approval.  Whereas UNITE-COVID-19 is a retrospective no-risk study, a waived informed consent model can be used. Please find the Principal Investigator’s Ethical Approval (Belgium) here

How is the data that is collected managed?
Access to the database is protected via a TLS encrypted connection and a login/password combination. The data will be stored securely and all procedures regarding data management will comply with General Data Protection Regulation (GDPR) 2016/679/EU. The eCRF platform is licensed from ClinFile and administered by ESICM.

The eCRF platform is GDPR compliant.

Who owns and can access the collected data?
Each site investigator is responsible for their own data, and may request an export of their locally collected data after the UNITE-COVID-19 database is locked. The request should be addressed to the Principal Investigator.
After the primary UNITE-COVID-19 manuscript is published, investigators may publish their local data.

Authorship and publication rules: Steering Committee members will be part of the writing committee and listed as authors of the final manuscript. The primary analysis of the study will be submitted preferentially to a journal that allows all local investigators to be added as authors or collaborator if the latter is not possible, albeit that a minimum of 10 patients should have been included in the study.

Is there any financial compensation?
There is no financial compensation for participation. Participation in the trial is completely voluntary.

How do I participate?
Registration is open and you can cast your expression of interest here.
UNITE-COVID-19 Steering Committee Members
list available soon

Any further Questions?
Please read Frequently Asked Questions (FAQs) document.

You can contact the ESICM office: research@esicm.org or guy.francois@esicm.org

Av de uppgifter som framkommer ur det publicerade preprint av manuskriptet bakom RECOVERY studien och som tillsvidare inte genomgått peer review-process följt av publicering, konstaterar vi att det saknas skäl att avråda från behandling med dexamethasone 6 mg per dygn till intensivvårdskrävande covid-19 patienter.

Av samma skäl och intill dess att studien bedömts och eventuellt kompletterats med ytterligare information, kan vi i nuläget inte utfärda en generell rekommendation om att påbörja behandling med dexamethasone eller annan steroid till intensivvårdskrävande covid-19 patienter. Skälet bakom detta är att studien redovisar betydelsefulla skillnader mellan subgrupper, signifikanta cross-over effekter mellan grupperna och det saknas uppgifter om övriga behandling som givits inom begreppet standard-of-care (ex vis antikoagulantia). Relevansen för aktuella svenska förhållande är oklar mot bakgrund av den redovisade mortaliteten.

Så snart RECOVERY studien publicerats kommer en ny bedömning göras och ställningstagande till revision av behandlingsriktlinjen för steroider i samband med intensivvårdskrävande covid-19 ”

Ett omfattande arbete pågår just nu inom vår specialitet för att förbereda oss för en förväntad stor ökning av antalet intensivvårdskrävande patienter med anledning av COVID-19-pandemin. På många håll har man sedan ett par veckor arbetat intensivt med att skapa förutsättningar för en utökning av intensivvårdskapaciteten. Många regioner och sjukhus planerar i nuläget för en femtioprocentig ökning av antalet intensivvårdsplatser, men även för en situation då ännu fler platser behövs. Någon samlad bild finns ännu inte.

SFAI:s styrelse skickade den 18 mars en begäran till socialminister Lena Hallengren om en nationell arbetsgrupp för att arbeta med intensivvården. Det måste finnas en grupp med överblick och beslutsmandat i en svår situation då det behöver göras prioriteringar och fördelning av resurser nationellt. Det är också av stort värde att kunna samordna insatser och utbyta kunskap mellan regionerna. Samma dag höll socialminister Lena Hallengren och Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell presskonferens med besked om att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att inrätta en sådan samordningsfunktion.

SIS har skrivit rekommendationer för intensivvård av COVID-19-patienter och luftvägshantering vid konstaterad och misstänkt COVID-19-smitta utifrån den evidens som hittills finns. Dessa dokument finns publicerade här. Dokumenten är levande, vilket innebär att de kan komma att uppdateras snabbt, så följ utvecklingen på hemsidan.

Alla fysiska möten i SFAI:s regi ställs in t.o.m. 30/6. De enskilda kursledningarna avgör om hela eller delar av möten kan hållas digitalt. Planeringen inför SFAI-veckan 2020 fortsätter dock och vi har en stark önskan om att kunna genomföra mötet.

SFAI:s styrelse har täta och regelbundna möten i syfte att bidra till det intensiva arbete som pågår runtom i landet. Hemsidan kommer att uppdateras efterhand då vi har mer information och alla medlemmar är också välkomna att kontakta oss via styrelsen@sfai.se.

För SFAI:s styrelse
Annette Nyberg

SFAIs styrelse följer händelseutvecklingen kring covid-19 och kommer att följa de rekommendationer som Folkhälsomyndigheten och regionerna ger. Riktlinjer uppdateras dagligen och skiljer sig ibland åt mellan olika regioner, varför vi inte ger några rekommendationer utan hänvisar till dessa.

SFAI ställer in alla möten och kurser fram till den 30/6. Några regioner har redan tagit beslutet att ställa in alla utbildningar och resor. SFAI uppdaterar informationen då vi vet mer.

Organisationskommittén för SFAI-veckan och SFAIs styrelse avser i nuläget att genomföra SFAI-veckan som planerat.

SIS rekommenderar följande länkar

Medicinska rekommendationer saknas i stor utsträckning i nuläget. WHO följer utvecklingen och uppdaterar ofta sin sida om COVID-19
https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/clinical-management-of-novel-cov.pdf

På Folkhälsomyndighetens hemsida finns uppdaterad information – där man också kan läsa den pandemiplan som finns. Denna är avsedd för influensa, och kommer troligen att uppdateras för att avse COVID-19
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/krisberedskap/pandemiberedskap/

Läs gärna igenom ”beroende och konsekvensanalys, hälso- och sjukvård” från krisberedskapsmyndigheten där nationell hantering av pandemi beskrivs.
https://www.msb.se/siteassets/dokument/amnesomraden/krisberedskap-och-civilt-forsvar/stod-i-att-analysera-beroenden/beroende–och-konsekvensanalys-halso–och-sjukvard.pdf

World Federation of Societies of Anaesthesiologists har skapat en resurssida som bland annat samlat nyttiga länkar från många av de ingående medlemsföreningarna över hela världen.

https://www.wfsahq.org/resources/coronavirus

Den 13/ 9 togs beslutet att inrätta ett nationellt programområde för perioperativ vård, intensivvård och transplantation, vilket SFAI har arbetat för under en längre tid.

I uppdragsbeskrivningen står bl.a. följande:
”Programområdet förväntas inom den sammanhållna strukturen för kunskapsstyrning ha huvudansvaret för ett kunskapsområde som bland annat omfattar perioperativ vård, intensivvård och transplantation. Även frågor kring donation ingår i uppdraget.

Programområdet ska verka för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård. Nationella programområden arbetar på uppdrag av Styrgruppen för kunskapsstyrning i samverkan (SKS).

För att belysa alla delar inom programområdets uppdrag ska ledamöterna hämtas från olika specialiteter och olika professioner. Uppdraget för programområdet är specialitetsövergripande och kräver nära samverkan med andra programområden och samverkansgrupper.”

Detta nya NPO kommer som ytterligare uppdrag leda arbetet i sex regionala programområden (RPO) i Sverige, som därmed också behöver bildas skyndsamt. Hittills finns RPO för perioperativ vård och intensivvård bara för Region Stockholm- Gotland.

Checklista för säker kirurgi 2.0 har distribuerats till landets operationsavdelningar.

Checklistan har utvecklats av en arbetsgrupp bestående av deltagare från professionerna med stöd av Löf (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag). Listan har under arbetets gång testats och använts på några operationsavdelningar i landet samt varit på remiss till de specialitetsföreningar som berörs av den. Bakgrunden till utarbetandet av den nya Checklistan är att tillämpningen av WHO:s checklista på flera håll har blivit försämrad och Löf har tänkt att en uppdaterad variant skulle öka följsamheten. Då denna Checklista för säker kirurgi 2.0 skiljer sig i många avseenden från WHO:s checklista, kommer det att leda till att benämningen WHO inte kan användas för den nya Checklistan för säker kirurgi 2.0.

SFAI anser det värdefullt med en nationell checklista som alla använder och ser flera styrkor i Checklista för säker kirurgi 2.0. Det finns dock en förbättringspotential framför allt i checklistan ”Kontroll inför anestesistart”. På de enheter som har infört/ inför Checklista för säker kirurgi 2.0 är utvärdering viktig och uppföljning kommer att göras via Löf från årsskiftet 2019-2020. SFAI ser fram emot att bidra till kommande uppdateringar av checklistan, ett arbete som är tänkt att ske i Svenskt Kirurgiskt Råds regi, tillsammans med RFOP, Rf AnIva och SPOR.

De punkter som är upptagna på respektive checklista (Kontroll inför anestesistart, Kontroll inför op-start och Avslutning) ska användas och ska inte ändras. Varje klinik/ operationsenhet bestämmer hur respektive punkts aktivitet(-er) utförs. Detta görs i klinikrutiner/ PM, vilka måste vara kända av alla som berörs av dem. Det ställer krav på att rutiner/ PM ska arbetas fram innan Checklista för säker kirurgi 2.0 tas i bruk.

Verksamhetschefen avgör när Checklista för säker kirurgi 2.0 ska införas. Lokala versioner av WHOs checklista för säker kirurgi är därmed tänkta att avvecklas efter hand.

Pelle Gustafson, pelle.gustafson@lof.se, chefläkare på Löf, tar gärna emot frågor, synpunkter och förslag på förbättringar. Det går också bra att kontakta SFAIs styrelse genom styrelsen@sfai.se.

• Abbvie (25tkr)
  Benjamin Flam för projektet ”Cardiac arrest occurring in the adult intensive care unit”.