SFAI följer de högsta etiska normerna och har en nolltolerans för alla typer av trakasserier även sexuella trakasserier.
SFAIs styrelse har angivit dessa etiska normer i SFAIs uppförandekod.
Rapportering av överträdelser eller misstänkt kränkning enligt denna uppförandekod i samband med SFAI aktiviteter är nu möjligt via SFAIs hemsida. Vi hoppas att den kommer att användas för att säkerställa att kontakt med SFAI är en säker och trevlig upplevelse.
SFAIs uppförandekod
SFAI-medlemmar förväntas upprätthålla en hög standard för personligt beteende och att behandla medlemmar och andra medmänniskor med respekt.
SFAI har en nolltolerans för alla typer av trakasserier, även sexuella trakasserier.
SFAI accepterar inte någon form av diskriminering, vare sig den bygger på kön, ålder, sexuell läggning, ras, etnicitet eller religion.
SFAI accepterar inte mobbning, skrämmande eller kränkande beteende mot eller bland sina medlemmar.
Eventuella trakasserier, diskriminering eller annan försummelse, ska rapporteras till SFAI omedelbart..
Om du har stött på eller misstänkt en kränkning enligt uppförandekoden i samband med SFAI aktiviteter, uppmanar vi dig att rapportera det till SFAI. SFAI kommer att reagera på varje rapport med högsta prioritet och kommer att stödja dem som lämnar in rapporten och offren som har upplevt oönskade beteenden.
SFAI/KVAST har uppmärksammats på en felaktig engelsk översättning på specialistbeviset för anestesi och intensivvård. Specialistkompetens i Anestesi och Intensivvård har felaktigt översatts till ”anaesthetics (with intensive care and reanimation)”. Det är oklart när denna förändring har skett.
Socialstyrelsen har uppmanats att åtgärda den felaktiga översättningen och vi har nu fått svar:
”Mot bakgrund av informationen vi mottagit kommer vi framöver använda översättningen ”Anaesthesia and Intensive Care Medicine” på specialistkompetensbevis och i intyg. Vi kan inte utfärda några nya specialistkompetensbevis, men de specialister som önskar kan få ett intyg med den nya översättningen.”
De specialister som har fått intyg med den felaktiga översättningen, ni finner den längst ner på ert bevis om specialistkompetens, och önskar att få det utbytt, kan kontakta Socialstyrelsen, Avdelningen för behörighet.
Sverige är chockat av det illdåd som inträffade i Stockholm fredagen den 7/4. Denna terroristhandling berör oss alla djup och vårt land räknas nu också till en lång rad andra som drabbas av terrordåd av detta slag. Styrelsens tankar går först och främst till familjer, nära och kära till de som drabbats. Men vi tänker också på de av våra kollegor inom sjukvården som nu gjort och gör allt som står i deras makt för att rädda liv. Det arbetet kommer pågå länge.
Det gäller förstås att inte låta sig förlamas av händelser som denna utan stå starka för de värderingar vi står för, som inkluderar ett fritt och öppet samhälle. För SFAI som förening gäller det att se vad vi kan göra för att fortsätta bidra till utvecklingen av akutsjukvården både prehospitalt och på sjukhus.
SFAI sörjer bortgången av kollegan, vännen och styrelseledamoten Alexey Dolinin som omkommit i en klätterolycka i Georgien. Våra tankar går framför allt till Alexeys fru och barn, nära och kära.
Alexey arbetade som överläkare och sektionschef på Skånes Universitetssjukhus. Han var en del av SFAI:s styrelse, som utbildningsansvarig och KVAST-representant. Han var ordförande i KVAST, nätverket för kvalitetssäkring av ST-utbildningen, och han var även styrelseledamot i delföreningen SFAne. Alexey brann verkligen för utbildnings- och handledningsfrågor. Han var flitig föreläsare t ex i SFAne:s Master Class Anestesi, han var också SPUR-inspektör. Engagemanget var verkligen genuint och omfattande, inte minst i vår specialitetsförening. Händelsen är emotionellt svårgripbar och saknaden förstås enorm.
Med anledning av den rådande situationen så har Svenska Läkaresällskapet formulerat bifogade upprop riktat till flera nivåer rörande flyktingars situation i Europa och Sverige. En nivå handlar om vad vi som representerar organisationer inom hälso- och sjukvård konkret kan göra för att underlätta för människor som är på flykt och söker asyl eller har beviljats asyl i Sverige.
SFAI har som en specialitetsförening en tillika-roll som sektion inom SLS varför uppropet känns relevant att känna till och ta ställning till. Styrelsen har beslutat att ställa sig bakom uppropet och vill framhålla en av punkterna som en konkret uppmaning till medlemmarna och anestesi/IVA-klinikerna runt om i Sverige:
I samverkan med våra sektioner ge kollegor som flytt till Sverige tillgång till en ”fadder” inom motsvarande specialitet, för att ge möjlighet att bibehålla sin yrkesanknytning.
Överläkare Matts Halldin, en av pionjärerna inom Svensk anestesiologi och intensivvård, har som tidigare meddelats avlidit den 21 december 2014 i en ålder av 89 år. Kort därefter avled även hans hustru Ulla, fyra år yngre, tidigare verksam som operationssköterska. De efterlämnar barnen Magnus, Maria, samt Olof med familjer.
Matts och Ulla Halldin hade djupa rötter till hembygden i Värmland. Efter skolgång för båda i Karlstad knöts de till Karolinska sjukhuset för utbildning, Matts inom den nya specialiteten anestesi, och Ulla som operationssköterska inom kirurgin. Redan som medicine kandidat fick Matts sitt första vikariat 1950 vid anestesiavdelningen på Karolinska sjukhuset, med Torsten Gordh, Sveriges förste anestesiolog, som lärare. Han blev intresserad av den unga specialiteten, där stor pionjäranda rådde, och efter medicine licentiat-examen 1953 knöts han till den fasta staben narkosläkare på Karolinska sjukhuset. Matts var i sitt arbete en mycket skicklig och noggrann läkare. Han satte alltid säkerheten i främsta rummet. Redan i slutet av 50-talet, fem år efter sin legitimation, blev han överläkare och klinikchef vid Anestesi- och intensivvårdskliniken på Södersjukhuset i Stockholm. På denna mycket krävande post blev han mycket uppskattad, både som kliniker och organisatör, och hade detta uppdrag till sin pensionering.
Matts Halldin gjorde redan under tiden på Karolinska en bestående insats med att organisera de seminarier som kliniken hade, för att belysa uppgifterna inom den nya specialiteten. Arbetet resulterade i den första svenska läroboken i anestesiologi, ”Narkos och bedövning”, som kom ut 1958. Boken kom i flera utgåvor, och Halldins bok var under flera årtionden den mest använda inom anestesiutbildningen, och blev mycket uppskattad. Den följdes av en helt ny lärobok ”Anestesi”, som utkom 2000 under redaktion av Matts Halldin och Sten Lindahl.
Matts Halldin visad sig vara en framstående pedagog. Han hade förmågan att ur komplicerade ämnen och förhållanden se det väsentliga. Han introducerade ABC (A airway, B breathing, C cirkulation) – utbildningen i Sverige, ett koncept som fortfarande utgör ett av de viktigaste budskapen inom modern hjärt-lungräddning. Hans stora pedagogiska talanger utnyttjades även av andra organisationer som vill lära ut de nya kunskaperna om återupplivning. Matts Halldin spelade också en stor roll inom föreningen Trafikmedicinska Vetenskaper, TMV, en förening som han var en av initiativtagarna till. Matts hyllades rikligt för sina insatser inom dessa fält. Som redaktör för Södersjukhusets tidskrift Opuscula Medica gjorde han också en mycket stor insats. ”För betydelsefulla forskningsinsatser inom klinisk sjukvård” utdelas sedan 1993 Matts Halldins pris. Matts hade också andra strängar på sin lyra. Han var en litterär person som med framgång producerade både prosa och lyrik.
Tillsammans med andra framstående värmlänningar, Tage Erlander, Rolf Edberg och Bror Rexed, startade Matts Halldin Fryk-Center i Torsby, en anläggning för rehabilitering av unga trafikskadade. Matts hade sett patienternas svåra skador på intensivvården, men han förstod dessutom att den svåra vägen tillbaka till ett aktivt liv krävde ytterligare intensiv rehabilitering, efter de akuta livräddande insatserna.
Matts Halldin gjorde många viktiga insatser inom Svensk förening för anestesi och intensivvård – SFAI – bland annat med utbildningsverksamhet. Inom föreningen deltog länge både Ulla och Matts, och de var där allmänt uppskattade för sin kunnighet inom specialiteten och dess utveckling. Matts utnämndes till hedersledamot i SFAI, och 1976 utnämndes han till medicine hedersdoktor vid Karolinska institutet. Regeringen tilldelade honom 1996 guldmedaljen Illis Quorum, en utmärkelse som belönar betydelsefulla gärningar inom kultur och vetenskap till gagn för samhället.
Han kom att göra en viktig insats som en av pionjärerna inom svensk anestesiologi och intensivvård. Ulla och Matts Halldin lämnar ett mycket ljust minne efter sig.
EDAIC är en gemensam europeisk specialistexamen som administreras via European Society of Anaesthesiology and Intensive Care (ESAIC) i Bryssel. Den består av två delar, part I och II. Part I är en skriftlig examination som kan göras när som helst under utbildningen eller senare. Part II är muntlig och görs tidigast året då man blir färdig specialist. I vissa länder, till exempel Schweiz och Polen, är EDAIC obligatorisk för att man ska kunna ta ut sin nationella specialistkompetens. I Sverige avgör det individuella ST-kontraktet om ST-läkaren ska genomgå proven och i så fall vilka delar som ska vara godkända. För proven tas det ut avgifter och det varierar om hela eller delar av denna betalas av arbetsgivaren.
Part I Man kan skriva Part I i 40-50 länder i och utanför Europa, i Sverige för närvarande i Uppsala och Lund. Alla som skriver får frågorna på engelska och de som önskar kan samtidigt få en översättning till franska, italienska, polska, portugisiska, rumänska, ryska, spanska, turkiska, tyska eller ungerska. Skrivningen ges samtidigt på samtliga orter, i regel under en lördag kring månadsskiftet september-oktober.
Skrivningen består av ett förmiddagspass och ett eftermiddagspass om två timmar vardera med en lunchpaus emellan. Under varje pass får man ta ställning till om vart och ett av 300 påståenden är sanna eller falska i en sk MCQ (multiple choice questions). Påståendena är indelade i grupper om fem påståenden inom ett gemensamt område. Förmiddagspasset består av frågor inom grundvetenskaper av betydelse för anestesi och intensivvård, till exempel fysiologi, anatomi, farmakologi, fysik, neurofysiologi, monitorering och statistik. Eftermiddagspasset är inriktat på klinik, till exempel generell och regional anestesi, intensivvård samt intern- och akutmedicin. Svaren förs in på särskilda formulär vilka samlas in och först efter rättningen fastställs gränsen för godkänt prov. Part I anses som en svår skrivning och ett godkänt resultat kräver omfattande förberedelser av de flesta.
Mer info om förberedelser, provets utformning och exempelfrågor finns på ESAIC:s hemsida.
HOLA – Home On-Line Assessment
HOLA är en digital version av Part I som ges varje vår. Det är ett utmärkt verktyg att följa sin kunskapsutveckling och identifiera kunskapsluckor, samt förbereda inför Part I. Frågorna har samma struktur som Part I, med 2x 60 MCQ:s med fem påståenden vardera som ska markeras som sann/falsk för varje fråga. På förmiddagen är det grundvetenskaper och på eftermiddagen kliniska frågor. Kostnaden är betydligt lägre än för Part I. Sedan 2022 erbjuder ESAIC HOLA, Home On-Line Assessment, för deltagare från länder där skrivning inte är obligatorisk för specialistexamen. Testet utgörs av samma frågor som EDAIC part 1, men utförs vid ett självvalt tillfälle och plats under en tvåveckorsperiod.
Part II
Efter att ha blivit godkänd i Part I har man kvalificerat sig till den muntliga Part II som anordnas i Uppsala, i regel på våren/försommaren, eller digitalt online. I Uppsala kan man välja mellan engelska eller ”skandinaviska” medan provet online och på andra ställen i Europa kan avläggas på franska, spanska, portugisiska, polska eller tyska. Den ges på olika centra vid olika tidpunkter under året.
Även Part II tar en dag i anspråk och består av fyra pass om 25 minuter då en EDAIC-aspirant ensam får visa sina kunskaper för två examinatorer åt gången. Under varje pass avhandlas oftast fyra till fem områden och det första av dessa områden får man möjlighet att förbereda sig på en stund innan. De två förmiddagspassen rör sig kring grundvetenskaper med tonvikt på farmakologi respektive fysiologi men frågor om exempelvis anatomi och monitorering förekommer också regelbundet. Eftermiddagspassen ägnas åt kliniska frågeställningar med tonvikt på intensivvård respektive anestesi. I allmänhet får man tolka två röntgenbilder under eftermiddagspassen.
Part II syftar inte i första hand till att kontrollera rena faktakunskaper utan på förmågan att gripa sig an ett ämnesområde eller ett patientfall på ett systematiskt och omdömesgillt sätt. De som genomgår Part II har ju alla klarat Part I och godkändfrekvensen av Part II är i regel betydligt högre än Part I (ofta 60-75%).
