SIS (Svenska Intensivvårdssällskapet) rekommendation gällande Dexmedetomidin

14/6-22 skickades det ut en säkerhetsvarning för Dexmedetomidin (Dexdor).

I efterföljande analyser av SPICE III-studien har det noterats en ökad mortalitet hos patienter <65 år som fått Dexdor, jämfört med patienter <65 år som fått standardbehandling. Effekten på mortalitet var tydligast hos patienter som fick tidig sedation med Dexdor och var inlagda av andra orsaker än postoperativ vård. Mortalitetsrisken ökade med sjukdomsgrad och sjunkande ålder.

Vi rekommenderar därför att man hos patienter <65 år som läggs in av andra orsaker än postoperativ vård, samt är sviktande i flera parametrar starkt överväger andra sederande läkemedel än Dexdor i det initiala förloppet.

Det är också av yttersta vikt att rapportera biverkningar.

 

Information om nytt protokoll för fastställande av människans död med hjälp av direkta kriterier

Första september 2022 publiceras ett nytt protokoll för fastställande av människans död med hjälp av direkta kriterier.

Detta protokoll följer den reviderade SOSFS 2005:10 som börjar gälla första september 2022. Det tidigare protokollet (SoSB 76000 2005-05) är efter detta datum inte längre tillämpligt.

Protokollet bygger på de reviderade bestämmelserna i SOSFS 2005:10 och är avsett att vara ett stöd vid tillämpningen, men är inte längre en del av själva föreskriften. Dokumentet innehåller en protokolldel, avsedd för att möjliggöra dokumentation av diagnostik med direkta kriterier, och en del bestående av medicinsk information avsedd att vara ett stöd till den som utför diagnostiken. Uppdateringarna utgår från expertkonsensus och har beaktat resultaten av SBUs vetenskapliga underlag i ”Apnétest vid diagnostik av total hjärninfarkt” Apnétest vid diagnostik av total hjärninfarkt (sbu.se), samt ”Nukleärmedicinska metoder som stöd för diagnosen total hjärninfarkt” Nukleärmedicinska metoder som stöd för diagnosen total hjärninfarkt (sbu.se).

I arbetet med föreskriften och uppdateringen av protokollet har en expertgrupp bestående av 25 läkare från samtliga regioner deltagit. Dessa har nominerats för uppdraget av sina nationella programområden. Gruppen har utgjorts av specialister från områdena barnintensivvård, barnneurologi, intensivvård, neonatologi, neurofysiologi, neurointensivvård, neurokirurgi, neurologi, neuroradiologi och nuklearmedicin.

Med vänlig hälsning,

Helena Almén
Medicinskt sakkunnig
Specialist anestesi och intensivvård
Socialstyrelsen
Avdelningen för Kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården
Nationellt Donationscentrum

Lästips från ETOS – Etikföreningen inom SFAI

En aktuell artikel i ICM beskriver hur läkare hanterar konflikter med familjer kring beslut om att avstå eller avsluta livsuppehållande vård. Samtal mellan sjukvårdspersonal och familjer till 36 svårt sjuka patienter på ett sjukhus i Amsterdam spelades in och analyserades.
Fyra faktorer verkade komplicera hanteringen av ofta förekommande team-familjekonflikter inom neonatal, pediatrisk och vuxen intensivvård: diagnostisk och prognostisk osäkerhet, familjers begränsade hälsokunskap, familjers starka negativa känslor och familjers känsla av ansvar.
Medan läkare huvudsakligen använde förmedling av medicinska fakta och förklaringar för att lösa dessa konflikter, verkade empatiska strategier vara mer effektiva, särskilt om konflikter dröjer kvar.

Kallelse till årsmöte SFAI 2022

SFAIs Årsmöte 2022 går av stapeln under SFAI/AnIva kongressen, torsdagen den 15 september kl 16.10. Kallelse och Dagordning skickas ut med e-post samt publiceras på hemsidan senast 14 dagar före årsmötet.

Motioner skall vara insända till styrelsen@sfai.se senast 4 veckor innan årsmötet.

Delföreningarna inom SFAI kallar själva till årsmöten, såsom respektive styrelse finner lämpligt.

Välkomna att delta i årsmötet!

SFAI:s styrelse

SFAI och SNEMAs råd för handläggning av patienter med ovanliga ärftliga perifera neuromuskulära sjukdomar

Råd vid Perifera ärftliga neuromuskulära sjukdomar finns nu i fliken riktlinjer under rubriken ”Medicinska Råd och Riktlinjer” .

Perifera ärftliga neuromuskulära sjukdomar är många och sällsynta, men alla kommer någon gång att handlägga patienter med någon av dessa sjukdomar.  Framförallt de sjukdomar som orsakas av fel i de snabba fysiologiska processerna kan orsaka specifika problem vid anestesi, graviditet och förlossning, samma gäller en del hereditära neuropatier.

Nu finns råd för handläggande vid flera av dessa sjukdomar. Dokumentet Introduktion instruktion innehåller ”matnyttig” information om dokumenten och hur man kan använda dem.

Debatt Almedalsveckan: “IVA är fullt – försök igen imorgon”

Beskrivning av samhällsfrågan

Långa vårdköer och vårdplatsbrist har sitt pris och det är patienterna och hälso- och sjukvårdens personal som får betala. Vad krävs för att få regionerna att inrätta ett ändamålsenligt antal vård- och IVA-platser och öka tillgängligheten? Vad händer om förändringen uteblir?

Utökad information om evenemanget

Regeringen har det senaste året tagit flera initiativ för att synliggöra vårdplatsbristen. Socialstyrelsen har exempelvis fått i uppdrag att föreslå målvärden på nationell, regional, klinik- och enhetsnivå för antalet vårdplatser. IVO har inlett ett arbete att kartlägga vårdplatsbristen och utfärda viten i de fall myndigheten anser att det finns ett otillräckligt antal platser. Samtidigt ökar trycket från media och allmänhet att öka tillgängligheten i hälso- och sjukvården och korta vårdköerna. Räcker detta för att få regionerna att inrätta ett ändamålsenligt antal vård- och IVA-platser och öka tillgängligheten? Vad händer om förändringen uteblir?

Medverkande

Marie Morell, Ordförande SKR:s Sjukvårdsdelegation, 2:e vice ordförande regionstyrelsen i Region Östergötland, (M)
Gunilla Gunnarsson, Fd särskild utredare Tillgänglighetsdelegationen, tidigare nationell cancersamordnare och RCC-ordf
Claes Frostell, Vice ordförande SFAI, professor och överläkare, Karolinska institutet
Karin Sundin, Regionråd i Region Örebro län, ordförande tankesmedjan Tiden, (S)
Emma Henriksson, Ordf Storsthlms Diabetesför, talesp All.can Sve
Moderator: Elin Karlsson, Ordförande Sjukhusläkarna

Restsituation för Actilyse (alteplas) 2 mg

Actilyse 2 mg försvinner från svenska marknaden under cirka 1,5 år (till och med 2023). På grund av detta kommer vi sakna möjligheten att med dessa doser som grund bereda lösningar för att lösa ocklusioner. Alternativa produkter och behandlingsstrategier undersöks. Problematik finns bland annat kring tillgång, pris, effektivitet och biverkningar när det gäller ersättningsprodukter och därmed kan rekommendationerna behöva ändras över tid.

Högre styrkor av Actilyse kommer att finnas tillgängliga, men tillgången kan påverkas på grund av ett ökat behov av de högre styrkorna när Metalyse och Actilyse 2 mg inte finns att tillgå. Företaget kommer under restperioden allokera tillgängliga volymer till olika länder utifrån behovsbedömning.

Det kommer finnas möjlighet till licensläkemedel i begränsad omfattning till mycket höga kostnader. Det kommer via APL att kunna tillhandahållas 2 mg Actilys från inköp av licenser i begränsad omfattning. När detta är på plats är ännu inte klart.

Stopp i centralvenösa infarter (centrala venkatetrar, CVK:er, venportar, dialys-CVK:er och PICC-lines, inträffar förr eller senare hos de flesta patienterna. Möjliga orsaker är mekaniskt hinder, felaktigt placerad portnål, intraluminal läkemedelsutfällning, lokal tromb- eller fibrinbildning i anslutning till kateterspetsen eller djup ventrombos.

Om inte mekanisk manipulation, genomspolning med koksalt, eller byte av portnål återställer funktionen, kan trombbildning i eller kring katetern misstänkas. Lokal trombolys i katetern kan då prövas. För närvarande rekommenderas deposition av alteplas doserat enligt Fass. För det mesta räcker en dos, och med två doser är behandlingen framgångsrik i över 80%.

Nominera till Guldpillret 2022

Bättre läkemedelsanvändning kan bli ett Guldpiller

Har ni gjort något riktigt bra för att förbättra patienternas läkemedelsbehandling? Då finns chansen att vinna Guldpillret 2022 och 100 000 kronor i prispengar.
Det är trettonde året i rad som utmärkelsen Guldpillret delas ut. Nomineringstiden pågår till den 2 september. Det går att nominera både egna och andras projekt.

Här är några exempel på områden som kan belönas med Guldpillret.

  • Nya arbetssätt och metoder som förbättrar kvaliteten och säkerheten i läkemedelsanvändningen och leder till ökad patientsäkerhet.
  • Tjänster och teknik som ökar kunskapen om läkemedel hos personal och patienter och minskar risken för felaktig läkemedelsanvändning.
  • Forskning som bidrar till en förbättrad läkemedelsanvändning.

Bakom Guldpillret står Läkemedelsförsäkringen i samarbete med tidningen Dagens Medicin. Pristagarna utses av en jury. I sin bedömning tittar juryn bland annat på innovationshöjd, om arbetet har gett resultat i form av bättre kvalitet och nytta för patienterna, samt hur skalbart projektet är. Utmärkelsen ska stimulera medarbetare som arbetar med läkemedel, i sjukvård, på apotek, hos myndigheter, i läkemedelsbranschen eller andra organisationer, att hitta recept för en bättre läkemedelsanvändning och färre läkemedelsskador.

I år kommer Guldpillret också att uppmärksammas vid ett seminarium i Almedalen. Måndagen den 4 juli kl 16.00-16.45 arrangeras seminariet Farliga eller säkra mediciner? Hur hanterar vi risker med läkemedel i sjukvårdens vardag?

Medverkar gör tidigare pristagare och en panel med Björn Eriksson, generaldirektör Läkemedelsverket, Agneta Karlsson, generaldirektör, TLV, Acko Ankarberg Johansson (KD), riksdagsledamot och ordförande i socialutskottet som diskuterar frågor om hur det patientnära arbetet med läkemedel kan förbättras tillsammans med Robert Ström, vd på Läkemedelsförsäkringen.

Här finns formulär för nominering till Guldpillret

Läs mer på dagensmedicin.se/guldpillret2022